HUR gör man?
för att inte bli bitter?
det är gravid besked på gravidbesked, barn föds.... o mitt i allt står JAG och är så jävla lessen och sörjer det barn som vi mist.... jag har aldrig kännt såhär tidigare...ALDRIG den här bitterheten..på livet...hur jäkla mkt vi fått kämpa...i 6 år...
trots allt lägger jag på mig en mask och låtsas att allt är bra...idag var jag genuint glad för min allra bästa vän som fått barn...hon som alltid brytt sig, hon som alltid frågat, alltid kommit med en kram eller bara försökt peppa....det betyder allt...därför ÄR det INTE svårt att känna de känslorna....tänk...lillasyster är här...jag och M skålade i päroncider idag till middagen...tror vi båda sett fram emot denna lilla varelse lika mkt....kan vi inte få vår egna familj så har vi vår lilla extra familj..de som alltid finns där..på ett eller annat sätt...
nä ursh....vi har vår lilla ivfplan...men jag e tveksam till om den kommer bli offentlig...e så jobbigt att alla vet....de vi vill ska veta får väl veta tids nog.....kanske...
men det är ju mig och M det handlar om
jag vet inte hur fasen vi orkar ge oss ut i karusellen igen...men på något sätt är vi där .... IGEN...
jag är bara så jävla rädd för att bli gravid igen...och få gå igenom samma sak...förlora vårt barn än en gång.... vet inte hur jag skulle resa mig...liver ÄR orättvist o d e bara o acceptera...
det är svårt att förklara mina känslor...o jag KAN inte var glad för alla just nu...men det kommer...det gör det alltid...på ngt sätt accepterar man d...jag e bara så jävla rädd för vår egen skull....för att jag adrig ska få uppleva det igen...att få se det underbara oväntade plusset
nu.....
det är gravid besked på gravidbesked, barn föds.... o mitt i allt står JAG och är så jävla lessen och sörjer det barn som vi mist.... jag har aldrig kännt såhär tidigare...ALDRIG den här bitterheten..på livet...hur jäkla mkt vi fått kämpa...i 6 år...
trots allt lägger jag på mig en mask och låtsas att allt är bra...idag var jag genuint glad för min allra bästa vän som fått barn...hon som alltid brytt sig, hon som alltid frågat, alltid kommit med en kram eller bara försökt peppa....det betyder allt...därför ÄR det INTE svårt att känna de känslorna....tänk...lillasyster är här...jag och M skålade i päroncider idag till middagen...tror vi båda sett fram emot denna lilla varelse lika mkt....kan vi inte få vår egna familj så har vi vår lilla extra familj..de som alltid finns där..på ett eller annat sätt...
nä ursh....vi har vår lilla ivfplan...men jag e tveksam till om den kommer bli offentlig...e så jobbigt att alla vet....de vi vill ska veta får väl veta tids nog.....kanske...
men det är ju mig och M det handlar om
jag vet inte hur fasen vi orkar ge oss ut i karusellen igen...men på något sätt är vi där .... IGEN...
jag är bara så jävla rädd för att bli gravid igen...och få gå igenom samma sak...förlora vårt barn än en gång.... vet inte hur jag skulle resa mig...liver ÄR orättvist o d e bara o acceptera...
det är svårt att förklara mina känslor...o jag KAN inte var glad för alla just nu...men det kommer...det gör det alltid...på ngt sätt accepterar man d...jag e bara så jävla rädd för vår egen skull....för att jag adrig ska få uppleva det igen...att få se det underbara oväntade plusset
nu.....
