smultron på strå

vad är det?

Publicerad 2011-12-16 23:26:13 i Allmänt,

av mellan 70-90 -100 st /dag är det oftast INGEN som kommenterar..ok..jag vet under hösten har jag knappast spottat ur mig inlägg..o av de jag lagt ut så är de oftast inte så roliga..me  KOM IGEN....jag blottar mitt innersta...visst jag skriver för mig själv..men det kan jag lika gärna lägga på min privata blogg...


Ni som vill följa med kan ju skriva en kommentar om vem ni är, hur länge ni läst och varför ni vill läsa min privata...


Känns skittrist och göra såhär..men jag skriver faktiskt här för att få stöd oxå...vem ska jag annars prata med liksom?


ivfsystrar och ni andra....ni som gått igenom missfall efter v 12, hur länge kommer bröstmjölken och hur länge tappar ni hår? Det känns lite hopplöst här just nu...

Kommentarer

Postat av: Carro

Publicerad 2011-12-16 23:59:14

Jag är en av dom som följer din blogg- Carro K. Jag är sjukt dålig på att kommentera dock :( Hur jag än försöker tror jag inte att jag kan förstå den sorg du/ni går igenom. Men du är stark, och en vacker dag hoppas jag att du sitter där med ett barn i famnen, det förtjänar du och jag vet att du kommer bli en toppen mamma! En jätte stor KRAM

Postat av: Sara

Publicerad 2011-12-17 06:32:54

Jag är en som följer din blogg. Oftast läser jag från mobilen och då är det lite jobbigt att kommentera.

Tyvärr har jag inga svar på dina frågor då mina mf har kommit tidigare.

Det jag funderar på är om de har kollat hur du ligger i tsh, för när jag ligger fel tappar jag hår osv.



Kram

Postat av: Lena

Publicerad 2011-12-17 07:36:05

Hej, har tyvärr inget svar på din fråga. Läser bloggen för att jag själv har en stor barnlängtan och känner oro för att aldrig få bli föräldrar. Jag har haft ett ma som upptäcktes v 12, graviditeten visade sig vara ofostrig men hade alla tecken på graviditet och aldrig några blödningar. Det tidiga vul:et gjordes bara av nyfikenhet så det var en stor chock och sorg att det inte fanns något foster... Med tanke på min upplevelse kan jag inte ens föreställa mig din smärta, efter er långa kamp. /Lena, 29 år

Postat av: Spessartin

Publicerad 2011-12-17 07:42:51

Jag läser men är dålig på att kommentera.... Önskar man vore bättre...

Postat av: Erika

Publicerad 2011-12-17 10:28:12

Jag läser också å är sjukt kass på att kommentera. Du/ni finns ofta i mina tankar. Jag önskar att jag hade svar på dina frågor, verkligen. Ibland finns inte svar alls, utan man måste leva med smärtan. Jag vet ju själv, har gått igenom två mf och jag fick inte alls svar på mina frågor, varken genom andra eller läkare.



Jag hoppas du vet att jag bryr mig om dig! Ta hand om dig!



Många kramar

Postat av: Iris

Publicerad 2011-12-17 15:18:04

Jag förstår hur du menar.. att många läser, men ingen har något att säga. Visst skriver man för sin egen skull men självklart önskar man sig feedback. Jag har följt dig länge, först på Lunarstorm och sedan här, och visst kunde jag också ha skrivit några rader lite oftare. För tänk vad de där raderna ger den som bloggar. En bekräftelse och kanske ett litet leende. En känsla av att man är sedd.



Jag kommer alltid minnas hur DU såg mig då 2005 och skrev så snälla saker till mig när jag befann mig i avgrunden. Då tänkte jag att en mer omtänksam och snällare människa inte kan finnas. Vi har aldrig ens träffats, och du behandlade mig som en mycket viktig vän. Precis när jag behövde det. Det är värt allt. Skickar många varma kramar och omtanke till en väldigt go tjej. <3

Postat av: Iris

Publicerad 2011-12-17 15:20:02

Jag förstår hur du menar.. att många läser, men ingen har något att säga. Visst skriver man för sin egen skull men självklart önskar man sig feedback. Jag har följt dig länge, först på Lunarstorm och sedan här, och visst kunde jag också ha skrivit några rader lite oftare. För tänk vad de där raderna ger den som bloggar. En bekräftelse och kanske ett litet leende. En känsla av att man är sedd.



Jag kommer alltid minnas hur DU såg mig då 2005 och skrev så snälla saker till mig när jag befann mig i avgrunden. Då tänkte jag att en mer omtänksam och snällare människa inte kan finnas. Vi har aldrig ens träffats, och du behandlade mig som en mycket viktig vän. Precis när jag behövde det. Det är värt allt. Skickar många varma kramar och omtanke till en väldigt go tjej. <3

Postat av: Iris

Publicerad 2011-12-17 15:21:09

Jag förstår hur du menar.. att många läser, men ingen har något att säga. Visst skriver man för sin egen skull men självklart önskar man sig feedback. Jag har följt dig länge, först på Lunarstorm och sedan här, och visst kunde jag också ha skrivit några rader lite oftare. För tänk vad de där raderna ger den som bloggar. En bekräftelse och kanske ett litet leende. En känsla av att man är sedd.



Jag kommer alltid minnas hur DU såg mig då 2005 och skrev så snälla saker till mig när jag befann mig i avgrunden. Då tänkte jag att en mer omtänksam och snällare människa inte kan finnas. Vi har aldrig ens träffats, och du behandlade mig som en mycket viktig vän. Precis när jag behövde det. Det är värt allt. Skickar många varma kramar och omtanke till en väldigt go tjej. <3

Postat av: Frida

Publicerad 2011-12-17 16:58:13

Jag läser varje inlägg gumman och försöker att visa mig bland kommentarerna också men ibland är det svårt för mig att få fram ord, jag har ingen aning om vad ni går igenom men du vet var jag finns och att jag tänker på er ofta!

MAssa kramar

Postat av: Anonym

Publicerad 2011-12-17 19:24:06

Läser din blogg varje gång den ser uppdaterad ut på ivf-bloggar"portalen".

Ibland funderar jag på att kommentera..men vet inte vad jag ska skriva. Jag har ju ingen erfarenhet av något av det du upplever.

Postat av: Therese H

Publicerad 2011-12-17 19:35:28

Jag läser din blogg och har kommenterat någon gång. Jag tycker det är svårt att finna orden... Du har funnits i mina tankar så ofta...



Jag tycker du gör helt rätt, du måste sörja på ditt sätt. Ta din tid!



Många kramar /Therese

Postat av: Anonym

Publicerad 2011-12-18 07:31:30

Jag läser din blogg ofta och är som de andra dålig på att kommentera. Jag är en gammal IVF syster som plussade för några år sedan och livet tog en annan vändning för mig. Men din blogg berör mig såååå mkt, det är som om någon satt ord på MINA känslor från den tiden, jag minns så väl smärtan, längtan och ångesten.

Känner precis igen mig i det du skrev om att man förvandlas till en annan person, en person man inte alls tycker om , eller vill vara, en trött, ledsen, ångestfylld och barnskygg tjej. SÅÅÅ långt ifrån den man egentligen vill vara. Jag minns att jag grät mkt just på grund av det, att jag inte fick leva mitt liv på det sätt jag ville.

Dina inlägg går rakt in i hjärtat på mig och varje gång skjutsas jag flera år tillbaka i tiden och kommer in i det tillstånd jag då befann mig i, och det kan ta flera dagar innan jag "är tillbaks" igen...det gör mig så ont att du/ni och många andra par ska behöva gå igenom det här.

Tycker du är en otroligt stark och fantastisk person som skriver så personligt och låter oss ta del av ditt liv och dina tankar. Vi har kanske inga svar på dina frågor men vi verkar vara mååånga som följer din kamp,längtan och sorg.Hoppas det kan kännas som en liten tröst iaf...

Beklagar djupt ert missfall...håller hårt mina tummar för att den lilla bestämmer sig för att komma en annan gång...Kram

Postat av: johanna

Publicerad 2011-12-18 22:03:24

Läser din blogg men det känns inte som att jag har de rätta orden för att kommentera... men jag känner med er och håller tummarna för att det snart ska var er tur...

Postat av: Milla

Publicerad 2011-12-19 10:45:00

Läser oxå ofta från mobilen och det är så krångligt att kommentera. Jag följer ditt öde och lider med er. Kan bara ana vilken sorg ni genomlider. Skickar en stor styrkekram och hoppas ni snart får erat lilla mirakel. Stor JULKRAM på dig!

Postat av: Therese

Publicerad 2011-12-20 09:25:56

Jag är en av dom som kikar in här, oftast dagligen. Har dock vädligt svårt att få fram några ord trots att jag kan känna din smärta när jag läser din välskrivna ord.



Jag gråter ofta och många tårar har jag fällt när jag läst dina senaste inlägg. Jag önskar att jag kunde hjälpa, göra något för dig, Er. Jag kan inte i mitt liv förstå vad ni går igenom och jag kan heller inte förstå din smärta men jag kan föreställa mig och jag INGEN bör behöva gå igenom det ni går igenom. Aldrig.



Du är stark. Ni är starka och ni kommer ta er igenom även detta. Det vet jag!



Många, många kramar till Dig Tess <3

Postat av: Anonym

Publicerad 2011-12-20 14:39:07

Tack för din kommentar, jag är så rädd för att stänga sambon ute. Vill helst bara ligga kvar i sängen och försvinna in i min egna värld. Förstår inte hur man ska finna meningen med att ställa sig upp igen.



Du gör det bra som kämpar på, styrkekramar!

Postat av: Längtan

Publicerad 2011-12-20 17:17:28

Jag tappar ofantligt mycket hår efter min avbrutna graviditet i vecka 20. Kommer dock inte ihåg hur länge det höll på. Nu efter det senaste missfallet (v. 9) tappar jag också mycket hår. Jag hoppas att det klingar av snart för jag får ångest varje gång jag tvättar håret...



Jag hittade till din blogg för att du skrev hos mig. Ska nu lägga till din blogg så att jag får uppdateringar om när nya inlägg finns att läsa.



Kram kram

Postat av: Hella

Publicerad 2011-12-21 10:48:00

Hej! Är också en av dem som följt er kamp i smyg under väldigt lång tid och som är jättedålig på att kommentera. Det har mest att göra med att jag alltid läser från mobilen och att det aldrig funkar att kommentera då =/ Förstår känslan att man gärna vill ha något "tillbaka" när man ger av sig själv (bloggar också om mitt eget barns stora kamp och har också varit så besviken många gånger att ingen tar sig tid att kommentera). Men då och då får jag ändå skaka förstånd i mig själv och komma ihåg att jag i första hand ventilerar för att jag själv har ett behov av det. Sen är det också viktigt, tror jag, att också dela med sig av de BRA perioderna så läsarna också får möjlighet att glädjas med en. För som läsare skaffar man ju sig en relation till den man läser om, och har en stark längtan också att få glädja sig med den som skriver! För när man går igenom en sån fruktansvärd (och fullständigt orättvis) kamp som ni gör så tror jag vi är många som ÖNSKAT att vi också fått möjlighet att också ge er stöd och glädjas med er åt ert lilla mirakel som ni fick ha hos er ett tag, innan detta fasansfulla hände.

vill sända er massor med styrka, men förstår att ingen kan bära den stora sorg ni gå igenom åt er. Tänker att det ändå är väldigt positivt att ni blivit gravida och ändå gått så pass länge denna gång, så att det ändå finns ett gott hopp om att ni snart kommer att bli gravida igen och då få gå hela vägen. Önskar er verkligen all lycka och att er stora kamp snart ska vara över! Kommer fortsätta följa er och SKA bli bättre på att kommentera i fortsättningen =)

Postat av: Anonym

Publicerad 2012-01-14 20:08:20

"Om du är förstföderska tar det tre till fyra dagar innan den egentliga mjölken (alltså inte råmjölken) "rinner till". Om du är omföderska kan det ske fortare. Brösten kan kännas stinna (mjölkstas), vilket är ett tecken på att mjölkproduktionen har börjat, kring andra eller tredje dagen efter förlossningen.



Det hormon som säger till kroppen att börja producera mjölk heter prolaktin. Nivåerna av prolaktin ökar under graviditeten.



Under pågående graviditet så hämmar hormoner från moderkakan (i synnerhet progesteron) kroppens reaktion på prolaktinet. Detta gör att du inte börjar producera mjölk förrän efter förlossningen, då moderkakan stötts ut.



Eventuellt har brösten läckt lite mjölk under graviditeten. Detta är den näringsrika, gräddliknande råmjölk som kallas kolostrum och som bildas i brösten från mitten av graviditeten."



Det är omöjligt att bröstmjölken har börjat producerats redan i vecka 12. Dock att brösten är ömma och svullna är inte alls konstigt. Det är ett vanligt, tidigt graviditetstecken.



Ni gör det bra som kämpar på. Håller tummar och tår för att ni har lyckan med er nästa gång.

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela