Den 18 maj 2012

Idag var du beräknad att komma till oss, det känns fortfarande så overkligt att det ens har hänt, det gör så ont i mig och saknaden är så jäkla stor - 7 månader har gått och jag minns fortfarande allt, jag hoppas att en dag ska de hemska minnena bytas ut mot något underbart , men ovissheten är så stor. Jag drömmer om dig ibland, du är den mest bedårande lilla flicka jag sett, i drömmarna har du ljusa korkskruvslockar precis som jag hade när jag var liten.

Det är dags att gå vidare nu men du kommer alltid vara med mig, alltid vara en del av mig "With Every Heartbeat"

Idag ska jag tillåta mig att sörja , jag behöver gråta ut min sorg , jag hade kunnat ligga här i sängen med vår dotter , det är en sån stor tanke , vad vi återigen kunde ha haft , det är kanske inte meningen att vi ska ha barn ? Hur mkt ska vi orka med egentligen ? Otur? Jo kanske men det gör det inte ett dugg lättare att tro på framtiden.

Men jag ska försöka , jag måste bara läka färdigt först och idag är det bara ett enda mörker


”Allt är svårt innan det är lätt.”




ett  helt rätt citat av allas vår Nalle puh...


Förlåt för den långa pausen - men den har varit behövlig...allt har rullat på sen vi kom hem från Thai..som förövrigt var helt underbart ( förutom tsunamidramat då)

Nu när vi är inne i maj så är  min kropp och själ full av känslor..och, allt landar i tomhet och saknad..har otroligt svårt att  komma ner i varv om nätterna...sover otroligt lite...panikångestar, ja det mesta är skit....jag hoppas att det kommer kännas " bättre" from nästa fredag..då vi skulle haft bf..men vet med erfarenhet sedan förra missfallet att så icket  behöver vara fallet.....iallafall..kommer jag kunna sluta räkna dagarna, graviditetsveckorna...idag skulle vi gått in i v 39...


Jag har under en längre tid trott jag mått bra, jobbet har rullat på..., vi har gjort saker på fritiden..jag gråter nästan aldrig längre över henne, men nu sen vi kom tillbaka från semestern...så har allt fallit över mig, varför är jag så jäkla dum som gång efter gång tror att jag kan förtränga känslorna hur länge somhelst...såklart att jag får sota för det nu...vad trodde jag egentligen...hur kunde jag för ett ögonblick inbilla mig att jag var lycklig, att jag kunde skratta som om allt var bra, det är inte bra... jag påminns varje jäkla dag om vad jag inte har...vad vi kunde haft, min mage som fortfarande bär spår, mina höfter som fortfarande är så breda att jag inte kan ha flera jeans jag kunde ha innan graviditeten....  de 2 överfulla lådorna med kläder, minnesgrejer, som ligger på övervåningen och bara hånler åt mig varje gång jag sitter uppe vid datan..

nästa vecka kommer att vara förjävlig och jag måste bara ta tjuren vid hornen  och inte bita ihop - som jag så alltid gör..


Dagen innan vi for hem så gjorde jag och M varsin Bambu tatuering, M mest för att han tyckte det verkade coolt och ville ha en..jag hade inte tänkt göra en...men sen när vi satt där så...









krokig bild med blixt på kvällen  efter vi gjort dem, så ha överseende, ska visa den senare..med bättre ljus och vinkel..
denna tatuering har jag funderat över i flera år..så när vi väl satt där..så kändes det verkligen som nu eller aldrig..för mig har den många innebörder/betydelser...och ni får tolka den hur ni vill ;P


kram på er...ska visa lite bilder fr semestern senare...vi var i kata(phuket) hela tiden..och jovisst älskade jag det..men inte lika mkt som krabi och småöarna där... åker vi nånsin tillbaka till thai så blir det nog ditåt....



M gjorde föressten sin tatuering på ena underarmen, en text

Amor Vincit Omnia - kärleken övervinner allt...


Jag ska oxå göra den ...

Det är så kärlek ska vara....




sen jag såg den här scenen eller ja...film måååånga år....



The best love is the kind that awakens the soul and makes us reach for more, that plants a fire in our hearts and brings peace to our minds, and that's what you've given me. That's what I hope to give to you forever.




tack för att du orkar med mina olika bitchmoments...du vet att det är en "rebound"

senaste tiden



vackra persikokvistar i en cylindervas ger ett vårigt intryck...blommar länge gör de oxå...








en palett som alla bara måste ha...så användbara skuggor i en  enda liten palett...








Årets bästa förrätt, jag döör så gott! Räkbakelse!!








vår "nya" hall, tidigare var den beige och tråkig...nu är den otroligt mkt större konstigt nog...väggarna runtomkring är numera vita istället för beige....






de rosa glittermuffinsen jag gjorde för schlagerpartyt, gjorde även med guldhologramglitter...kvällen blev både hiss och diss..men mestadels rolig..är så glad att jag orkade fixa det =)








Glow in the dark var oxå temat denna kväll! Var gäst fick ett armband som man även kunde göra till  en pinne och vifta med  ;P  Ledballongerna var däremot en besvikelse....köp INTE!






Underbar coq au  vin.....sååå gott..och enkelt...





muffinsen i bättre ljus, på kvällen...







bästa frukosten numera...amerikanska blåbärspannkakor med stekt kalkonfläsk.







sovrummet har fått en fondvägg...så behaglig och skön...och ja det är samma mönster som hallen just utanför  ;P


Where we go I don't care no. It's right now and we're right here



jag längtar...till värme, sol och själavård...en resa som förhoppningsvis får oss att läka mer...den inre stressen är stor nu..det märks på så många sätt..och allt bottnar i samma sak..


vår lilla tjej.


Sorgen är outgrundlig..och när man tror man gått vidare och accepterat...då slår den till med stor kraft igen....


I love love....


Tiden går så jäkla fort men ändå långsamt

Wow vad tiden går fort numera , tycker inte jag hinner nånting förutom äta, sova och jobba. På helgerna slappar vi mest , har haft jobbiga dagar sedan sist , panikångest om nätterna med jobbig hjärtklappning och andra symptom , är ju van men det gör det ju inte mindre jobbigt , får bara försöka tänka lugnt och sansat , tur jag har paddan som kan sysselsätta mig när det är som jobbigast .

Jobbet går bättre , känns som jag kommer in i det mer och mer , både bra och dåligt ned det. Stressar lätt upp nig fortfarande men jobbar med det dagligen , måste försöka ta hand om mig bättre , finns ju bara en av mig.

Jag försöker att inte tänka på henne , men hon är verkligen med mig varje dag, i allt jag gör... Går inte en dag utan att hon poppar upp i mina tankar, små påminnelser, bilder, minnen från hösten. Kollar väldigt mkt bilder från när jag var gravid, tror jag måste påminna migsjälv om hur det var, hur jag mådde , rädd för att glömma, rädd för att ge upp .


Men det är väl som alla söker, jag kommer ALDRIG glömma , hon är en del av mig och kommer alltid vara , det är skönt att vara friskförklarad iaf, har haft stor oro för att jag varit allvarligt sjuk , men det var bara "falskt alarm" känns skönt att läkarna kollat en noggrant iaf , nu kanske DEN ångesten släpper iaf och jag kan leva lite mer , för det har varit jobbigt - inget avslut - misstankar om ngt allvarligt - ingen bebis- mkt ledsna tankar poppar lätt upp.

Just nu är det en sämre period och det Måste jag acceptera , vi skulle ha varit i v 32 imorgon.


Jag längtar tills den dag bf är över och jag kan sluta räkna dagar , jag längtar till Thailand , jag längtar till sommaren , jag längtar efter att få vara gravid , jag längtar efter att få vara glad och hel igen , jag längtar efter lusten att orka leva vidare kommer tillbaka.


Idag är ingen bra dag, men det betyder inte att morgondagen INTE kommer att kunna bli det .



Kram på er




 


Mina fina pälsklingar








i Söndags i sovrummet, solen värmde upp sängen och de bara njöt, soldyrkare som de är..





Den perfekta Helgfrukosten...




10-12 st

  • 2 ½ dl vetemjöl
  • 2 tsk bakpulver
  • ½ tsk salt
  • 1 msk socker
  • 2 ½ dl mjölk
  • 2 msk smält smör + smör till stekning
  • 1 ägg (jag tog 2 ägg, är nog en smaksak)
  • 250 g blåbär (färska eller frysta) jag brukar använda frysta svenska, blir godast smak

Blanda ihop de torra ingredienserna till smeten. Vispa sedan i mjölk, smör och sist ägget/n och blåbären, det gör inget att de är frysta.

Stek pannkakorna i lite smör i en stekpanna. När du ser bubblor på översidan på pannkakan är den dags att vända. Se till att inte bränna blåbären .

 

 

För mig är det här helglyx, med massa lönnsirap och en svart kopp kaffe till ;P


 


136 and counting











rensade och färgsorterade alla mina lack i samlingen i helgen....nu kan jag äntligen fylla på med nya! Blir en beställning av opi:s senare i vår och  chgs kollektioner oxå.... lacknöööörd!

Jag finns kvar ....litegrann









Men det har varit otroligt mkt, tufft att jobba, hade en 3 veckorsförkylning likn den förra året vid denna tidpunkt..plus två omgångar av magsjuka... det har kännts tröstlöst stundvis..men jag har accepterat att min kropp fortfarande är trasig och att det TAR tid att läka... små steg , en dag i taget. Jag har varken haft tid eller lust att blogga..den har liksom senaste året fallit bort mer och mer..utan att jag velat göra ngt åt saken...



ivf känns så privat helt plötsligt..ngt mellan mig och M..det ÄR jobbigt när många frågar och vet om att man gör en behandling..man vill inte bli mer påmind om alla hormoner, sprutor och tveksamma resultat under tiden man gör behandlingarna..iallafall är det så för mig... jag vill liksom göra det i "lugn och ro" med min Älskade finis.

Tiden som har gått sen den 11/11 har gått både sakta och fort... fort i den mån att det kändes som nyss vi var där i gynrummet, jag minns fortfarande ALLT...det kanske jag alltid kommer göra...kanske inte...jag hoppas att med tiden så bleknar de minnena oxå...för att ersättas av en riktig familjemedlem...men vem vet....det finns inga garantier alls...det är vi väl medvetna om...det är många av de sköterskor/doktorer osv som säjer att de beundrar oss för att vi orkat göra så många ivf försök ( jag har slutat räkna dem, men vi är nog snart uppemot 10)

Om ngn hade frågat oss för några år sen när vi just startat med ivf..om vi hade orkat så många så hade jag sagt blankt nej...men iom att vi varit gravida 2 gånger så har man kvar hoppet..( dumt nog kanske) men jag vill tro att det är positivt..det måste det vara... vad våra ivf läkare säjer vet vi inte..de har fortfarande inte svarat på vårt långa och väldigt beskrivande mail som jag skickade den 1/1...riktigt dåligt tycker jag... Men som det varit så har jag inte orkat, lägga varken energi eller tankar på det....det är ju inte direkt så att vi kommer göra ett nytt försök snart....kanske i slutet på året om vi orkar..jag vet inte..eller i början på nästa år...jag vill verkligen inte stressa...min kropp har varit rätt olik sig senaste månaderna och jag vill gärna låta den bli så bra som möjligt...


Det har varit Mkt undersökningar och provtagningar senaste månaden..men det har varit bra, bra att få bli rejält undersökt och att de tar en på allvar...jag vill inte utsätta mig för ännu en graviditet som går åt samma håll, men vi hade nog som det ser ut..bara väldigt otur.... som vanligt känns det som... min kropp funkar inte riktigt än..men den är frisk ser det ut som...det är en STOR sten som faller från mitt bröst.

Om mindre är en månad åker vi tillbaka till Thai, jag blir tårögd bara av tanken...för mig betyder det Ro, i både kropp och själ...DÄR ska vi läka...precis som vi gjorde förra året...ta hand om varandra och försöka se framåt.....självklart ska vi tända ljuslyktor för vår lilla tjej oxå..♥


Nästa helg "hostar" jag ett Schlagerevent för 16 tjejer(17 inkl mig) det ska bli så kul, jag kände att jag ville göra ngt...ngt roligt och positivt...jag har beställt roliga dekorationer och har planerat  goda snacks....ett litet steg i rätt riktning mot att bli gladare och hitta på mer saker istället för att bara ligga i mjukisar i soffan, det har blivit för mkt sånt...man blir som fången av sorgen, man tar sing inte för ngt..allt känns jobbigt....men nu när sorgen blir mindre påtaglig och intensiv så vill jag hitta på saker, saker som får mig att orka vidare..


Vi har varit hos en kurator på KK regelbundet sen den hände..men nu är vi nog klara där, det har väl varit både bra och mindre bra att vara där..jag hade nog kanske behövt gå hos en psykolog istället...som gräver lite djupare i en, men det har varit skönt att få prata...och gråta ;P...Gråta ur sig sorg kan vara behövligt vissa dagar....

För mig har den senaste månaden varit väldigt omvälvande, just när det gäller sorge. Jag har insett och accepterat många saker...däribland att det finns INGET som ngn kan säja som gör att det känns bättre, ingen kan trösta.. "det är som det är" ..jag kan välja på att låsa fast mig i sorgen  och bitterheten, eller försöka gå ur det här med insikten att det var en underbar tid innan , jag fick uppleva den och jag har växt otroligt dessa månader..mkt som jag tagit för givet....gör jag inte längre... det är stort... framförallt så KÄNNS sorgen inte längre, den gör inte så jag får ont i hela kroppen av ångest och  smärta, visst den knackar på axeln vissa dagar och påminner..det SKA den göra... för jag vill aldrig glömma.

Men det ÄR lättare att andas, tiden läker INGA sår..men det blir lättare på ngt sätt..man tar sig igenom dagarna, man KAN skratta, man ORKA leva vidare...

Allt det där som jag sa och kände var omöjligt där i november...



Så det var nog en "liten" lägesrapportering... ;P

Har lagat massa mat,  har lovat migsjälv att denna månad prova nya recept varje vecka..så håll utkik ni som är intrresserade ;P


Puss o kram !


Piff inför kvällen , blir middag hos mamma...

img_8004 (MMS)

Piff inför kvällen , blir middag hos mamma och sen mello och lite vin härhemma med världens bästa bror och I


Min affirmation varje dag <3


Ett bra budgetmärke






jag VET att mina fingertoppar ser gigantiska ut..men det här var den bilden som visade de 2 nedersta färgerna bäst, de är otroligt pigmenterade och de sitter som Berg!

Wet'n Wilds ögonskuggspaletter är grymt prisvärda och bra budgetalternativ för den som inte vill lägga ut mkt pengar på smink, la ut under 40 kr för denna palett på ebay. De finns i otroligt många färgskalor och  även med 6 skuggor och 8 skuggor... jag kommer definitivt samla på mig fler av detta märke!

Jag säjer det igen...




sen förra årets bidrag har jag lyssnat på henne nonstop..ändå har hon bara släppt 2 låtar..... my heart is refusing me.. gjorde min thailandsresa..då jag lyssnade på den varje dag...den betyder SÅ mkt...

Go girl! Äntligen fick hon sin revansch....hoppas hon tar sig hela vägen och vinner...!


vilken tjej!

Om

Min profilbild

Smultron på strå

Smultron på Strå
RSS 2.0
RSS 2.0
RSS 2.0